Skrolla ner för för frågor och svar om vårt arbete in Nepal med vår VD Tom Dannatt.



Street Childs jordbävningsinsatser

Den 25:e april 2015 drabbades Nepal av en katastrofisk jordbävning, följd av flera efterskalv. En stor del av landet lades i ruiner. Uppskattningsvis kunde fler än en miljon barn inte längre gå i skolan, på grund av jordbävningen och fler än 50 000 klassrum förstördes.

I maj 2014, som ett erkännande av vårt effektiva och snabba gensvar under den Västafrikanska ebolakrisen, blev Street Child tillbedda att tillsammans med lokala partners i Nepal arbeta för att återetablera undervisning i vissa av de mest påverkade områdena. Allteftersom vi rör oss mot en återhämtningsperiod, och UNICEF har utsett Street Child till den ledande utbildningsorganisationen i Okhaldhunga, ett av de områden jordbävningen påverkat som är svårast att nå.

Street Child har hittills under sitt arbete med lokala partners, byggt 40 temporära skolor och 24 vatten, sanitet och hygien inrättningar för 3 200 barn i Okhaldhunga.

Dessutom har vi bidragit med specialutbildning för lärare, som låter dem stödja elever som har upplevt trauma på grund av jordbävningen och dess konsekvenser.

Blickarna framåt

Street Child fortsätter att arbeta med våra lokala partners för att bygga 45 halvpermanenta skolor till som skulle ge 7200 barn skolor i fem år. Vi ger även utbildningsutrustning till 300 skolor utspridda över 57 byar i regionen, så att vi kan försäkra att de kan fortsätta uppnå hög kvalité, på både utbildning och inlärning trots miljöns utmaningar.

en det finns så mycket mer kvar att göra för att försäkra att det finns långsiktiga utbildningsmöjligheter både i stan och på landsbygden i Nepal. Och Street Child menar att modellen vi arbetar utifrån

Utbildning är en av regeringen i Nepals högsta prioriteter och vårt omedelbara mål är att fortsätta fokusera vår verksamhet på landsbygden. Vi undersöker även hur vi kan bidra till att lösa det landsomfattande problemet med barn som inte går i skolan, bland annat genom att implementera samma Street Child program som redan har framgångar i Västafrika i utvalda städer i Nepal.


rågor och svar med vår VD, Tom Dannatt

Hur kommer det sig att Street Child blev involverade i Nepal? Det är långt från Makeni!

Jag blev inbjuden att besöka Nepal 2013 av en stor givare till Street Child som har stöttat en gräsrotsorganisation, JPK, som har stöttat utbildning i avlägsna områden i Nepal. Jag var nöjd med resan, och blev imponerad av arbetet jag såg. Under den tiden fanns det inga konkreta planer för att Street Child skulle börja utanför Afrika men det var inte uteslutet. Sen kom ebola och tanken var långt borta.

Sen hände jordbävningen. En av sakerna Street Child lärde sig från ebola var den enorma skillnaden som starka, organisationer med lokala rötter (som “Street Child of Sierra Leone” och “Street Child of Liberia”) kan göra under en katastrof- de har många fördelar jämfört med stora internationella utländska och super reglerade organisationer. JPK var ett perfekt exempel på en sådan lokal organisation. Vi pratade. En sak ledde till en annan och i maj skulle Chloe flyga till Nepal för att “se”. Vi började jobba med JKP strax efter.  

Hur passar UNICEF in i historien?

Street Child har haft ett nära samarbete med UNICEF i Sierra Leone och Liberia under ebolatiden. En person från som drev en av UNICEFs insatser hade jobbat med Chloe i Liberia under ebolautbrottet och var imponerad. Frågan ställdes: “Skulle Street Child kunna tänka sig att jobba i Okhaldhunga distriktet?” Det var en avlägsen plats, svårt drabbat av det andra skalvet, där UNICEF inte hade någon huvudorganisation som hade med utbildning att göra att lita på. En karta hittades. Okhaldhunga identifierades. Och Chloe och JPK gav sig iväg för att utforska. Det var inte lätt men de kom tillbaka med tre “ja”. För det första- ja, Okhaldhunga är avlägset. För det andra-ja, distriktet behöver mycket hjälp. Och för det tredje-ja, Street Child kommer hjälpa till!

UNICEF utsåg Street Child till sin huvudutbildningspartner i Okhaldhunga och tilhandahöll ett stort anslag.  

Hur arbetar Street Child?

Med hjälp! Det är kompetensen. Förutom JKP identifierade vi, genom referenser två exceptionella lokala orgarnisationer som redan arbetade i Okhaldhunga - ECCA och SAHAS. Vi fick även teknisk expertis från ett annat företag, Hands International. Koordinerat och styrt av Street Child är det  konsortium bestående av ECCA, SAHAS, JKP and Hands som får saker gjorda. Det är lokala medarbetare från de organisationerna, plus byborna, som vandrar, ibland i upp till en dag, upp och nedför backar för att transportera material från den närmaste vägen till byarna och bygger skolorna.

Varför har Street Child inte pratat om arbetet? Street Child brukar inte vara blyga!

Å ena sidan har vi velat, inte minst för att det skulle kunna öka medvetenheten och donationer. Å andra sidan, ville vi inte distrahera från vårt huvuduppdrag, då det återstår mycket att göra i Västafrika, framförallt med barn som blivit föräldralösa av ebolaepidemin. Vi ville inte ge intrycket av att vi övergivit vårt huvuduppdrag, eller distrahera från det (speciellt eftersom ett av våra viktigaste offentliga budskap har varit att fullfölja arbetet med eboladrabbade länder- “gå inte vidare därför att ebolakatastrofen är över, därför det är över än, bara den medicinska delen är; det kommer krävas enorma resurser för att hjälpa föräldralösa, företag, överlevande och många andra att återhämtas”.

Vi ville även vara säkra att Street Child kunde leverera de resultat utlovade i Nepal innan vi letade efter mer stöd. Faktum är att Street Child startade på samma sätt i Sierra Leone 2008 och 2009. Seriösa insamlingar påbörjades inte förrän vi hade återförenat de första 33 barnen med sina familjer, och de var tillbaka i skolan, och vi hade bevis för att vår modell skulle fungera. Att bara be om gåvor när vi vet att vi kan göra skillnad är viktigt för oss.

Slutligen gör vår flytt till Nepal att vi blir mer utbredda, vi började som “Västafrika specialister” och har blivit en organisation som vill hjälpa barn att gå i skolan, oberoende av var de är i världen och speciellt om det är en naturkatastrof som har stört deras skolgång. Det är där vi är och dit vi är på väg. Men vi vill komma dit försiktigt. Så det här är vår början.

Är Street Child i Nepal långsiktigt?

Någonstans mellan kanske och antagligen! Vi behöver inte veta än. Det som spelar roll är att arbetet vi gör är viktigt, inspirerar oss, är effektivt och attraherar nytt stöd. Så länge som det är fallet, förväntar jag mig att Street Child ska vara kvar i Nepal. Vi undersöker olika sätt vi kan både fördjupa vårt arbete i Okhaldhunga och även hjälpa till på andra sätt, i andra delar av landet. Det vore underbart om vi i Nepal skulle kunna åstadkomma någonting som liknar det vi gjort i Sierra Leone.

Vad betyder det för, eller säger det om Street Child?

En lika stor fråga är kommer Street Child nu bli en ideell förening som koncentrerar sig på naturkatastrofer, eftersom vi har tagit på oss två stora katastrofer på ett år nu. Svaret är nej, inte bara. Vårt fokus ligger på barn som inte går i skolan.  Men om man vill vara en seriös aktör, måste man inse att en tredjedel av alla barn som inte går i skolan bor i katastrof- eller konfliktspåverkade områden och sen måste man bestämma om man vill göra någonting åt det. Det är någonting vi seriöst beaktar. Dessutom, är Nepal antagligen det enda landet i världen, utanför Västafrika, där Street Child hade början på ett nätverk, genom relationen till JKP och det var därför vi ens kunde överväga att hjälpa till. Men, vi lever och lär och det är kraftfullt att observera hur effektiv Street Childs modell av “aktivt partnerskap” har varit med andra organisationer i Sierra Leone, Liberia och Nepals katastrof områden under 2015. Vi har fått samlat ihop viktig information.

Street Childs fokus är att hjälpa barn som inte går i skolan att gå i skolan (och stanna kvar; och lära sig). Där det finns barn som inte går i skolan, som vi har möjlighet att hjälpa (utan att missgynna de vi redan hjälper), är det sannolikt att vi är nära.


Stöd vårt arbete i Nepal